torsdag 8 januari 2015

SKILLNADENS TRÄDGÅRD FLYTTAR TILL LAND

Tack för att du följer och läser om Skillnaden Trädgård! Nu flyttar bloggen till Tidningen Land. Välkommen att följa på www.tidningenland.se/skillnadenstradgard!
God grodd, önskar Sara Bäckmo!

tisdag 6 januari 2015

VÄLJ MOROT MED OMSORG

Sommarmorötter skördade i juni 2014.


Morot som morot? Nä, inte alls. Under vårvintern, våren och sommaren sår jag sommarmorötter. De växer snabbt som rackarns och ger skörd efter cirka 3 månader. Långa, spröda och läckra rötter. De gillar inte att stå länge kvar i landet och blir inte fina då de lagras heller. Med andra ord odlar jag dem för att skörda och sedan äta på direkten.

På vårkanten sår jag också höst- eller vintermorötter. De kan stå länge i landet, till och med övervintra. Dessutom fixar de att lagras under lång tid utan att tappa spänsten.

Förra årets morotsskörd kommer att räcka till dess varmbänkarna börjar ge oss nya rötter i maj. Alltså har jag odlat ett helt års morotskonsumtion. Det var enkelt: 

I december 2013 höstsådde jag sommarmorötter i odlingslådor. Skörd i maj-juni.
I februari 2014 sådde jag sommarmorötter i varmbänken. Skörd maj-juli.
I februari 2014 sådde jag höstmorötter på friland. Skörd med start i augusti.
I mars 2014 sådde jag sommarmorötter i djupbädd. Skörd juli-augusti.
I juni-juli 2014 sådde jag sommarmorötter på friland. Skörd september-december.


Höstmorot 'Rothild' och 'Autumn King', skördade i november 2014.


Vintermorötterna har jag varvade med torv i tunnor i en kall hall. Skörden beräknas räcka till i maj, om inget oförutsett händer. Sammanlagt sådde jag 18 meter (6 rader á 3 meter) vintermorötter och det räcker och blir över till en familj med tre små barn. I alla fall vår.

Nu i frököpartider är det bra att veta om att det finns olika sorters morot, som har olika egenskaper. Välj omsorgsfullt så får du fin skörd under lång tid. Vilka sorter jag odlar ser du under fliken Sådder 2015.

Morötter är en av de grödor som bör ingå i en växtföljd och odlas på olika platser varje år för att minimera riskerna för sjukdomar. Det gör att jag hela tiden behöver tänka till så att jag odlar dem på rätt ställe. 
/Sara Bäckmo

måndag 5 januari 2015

NÅGRA LÄRDOMAR

Savoykål 'San Michele', Skillnadens Trädgård juli 2014. 


2014 var året då jag odlade grönsaker i köksträdgården utanför vardagsrumsfönstret, så mycket att vi inte behövde köpa något grönt under perioden juni-januari. Sju av årets månader. I odlingszon 3.

Innan jag formulerar det den utmaning som ska prägla det här årets odlingar känns det angeläget att först summera det år som just passerat. Vad funkade och vad funkade inte? Vad var roligt och vad gjorde att jag ibland tappade gnistan? Vad var svårt och hur kan jag göra det annorlunda?


Våren
Att sluta köpa grönsaker i slutet av maj för att enbart äta egna grönsaker från den första juni var en enkel sak. Vi åt egenskördade grönsaker från och med mars. Bladgrönt, rotsaker, bladkål.


Det som saknades under några veckor i början på sommaren var i princip potatis, gurka och tomat. Att stå utan tomat och gurka under några veckor är ingen uppoffring alls. Det finns gott om saker att ersätta just de grönsakerna med på smörgåsar. Och maträtter som prompt behöver tomat går att skjuta upp några veckor till dess skörden kommit igång.

Det jag saknade i matlagningen var potatis. Men det gick också att kringgå genom att vi åt mer av till exempel tidiga betor och morötter. Och när skörden av potatis väl var igång hade längtan efter knölarna förstås också gjort sitt till den smakupplevelse som nykokt potatis med dill och smör för med sig!


Sommaren
Sommarens överflöd fick oss att känna oss rika som troll. Vi kunde välja mellan över hundra olika sorters grönsaker under många härliga månader. Maten var god, alla var nöjda och glada. 

Jag jobbade heltid under en stor del av sommaren men kunde ändå någorlunda enkelt sköta den 400 kvadratmeter stora odlingen på de få timmar som fanns kvar av den vakna tiden.

Ibland var det dock lätt att bli fartblind. När väl sommaren var kommen var det lätt att tro att den skulle vara så väldigt länge. Sådderna inför hösten blev visserligen av, men i vanlig ordning blev lite för lite sått för att kunna ge den stora skörd under hösten som vi behöver, och som jag vet är möjlig.


Hösten
Början av hösten, i september-oktober, var det fortfarande full rulle i köksträdgården med mycket att skörda. Ingen frost att tala om, bara bladmögel som förstörde större delen av tomatskörden. 

Den sallat jag sått under sommaren gav fin skörd, det som fanns kvar. Hönsen fick gå fritt några dagar och letade sig snabbt till köksträdgården, sedan fanns ingenting kvar av den späda rucolan, sallaten, rödbetsblasten och spenaten. Det misstaget ska jag aldrig göra igen! Där rök en stor del av de blad jag sått för vårt höstbehov.

Sen höst och vinter började det bli lite tråkigt. Jag jobbade mycket, kände inte att rätt saker blev gjorda i trädgården, förlorade min älskade hundkompis, fick besök av rådjur som åt upp mycket och blev irriterad över att jag inte lärt mig av tidigare års erfarenheter: Så alltid mer än du tror dig behöva till höstens förråd!

Det vi saknade mest under projektets sista månad var goda smörgåsgrönsaker. Om inte höns och rådjur varit framme hade vi kunnat frossa i gröna blad på smörgåsen, men nu började till och med jag att tröttna på picklade grönsaker och färsk persilja. De sena rädisor vi kunde skörda var välkomna på matbordet!


Summa summarum
Så, så, så. Hela tiden så. Nytt så fort det finns tillfälle egentligen. Tänka bäddar och ytor som kan frigöras för sådder i juli-augusti. Så och plantera smart så jag kan inhägna lätt när det blir dags. 


Satsa på att odla gröna blad så sent det bara går så att vinterperioden utan gröna blad (eventuellt med köpta) blir så kort som möjligt. Köp köldtåliga sorter!

Påminner mig själv igen om att bara odla mycket av det jag vet att vi äter. Stjälkselleri är jättefint och gott, men vi har större nytta av sparris. Liksom pumpor är imponerande stora och goda i bröd, men våra måltider skulle vara roligare med majs.

Sist men inte minst. Mer blommor!

Nu ska jag fila på en plan inför årets grönsakssäsong. Har du några mål?
/Sara Bäckmo

söndag 4 januari 2015

SÅDDER 2014

Skillnadens Trädgård, augusti 2014.


Någon frågade om listan över sådder 2014, som tidigare låg på bloggen. Lägger listan i ett inlägg här om du vill spana. I brist på tid blev listan förra året inte helt komplett och i maj hade jag tappat räkningen. Men det mesta finns här.

I menyraden ovan hittar du anteckningar om sådderna jag gör 2015, förhoppningsvis blir den längre än förra året: Sådder 2015
/Sara Bäckmo


Sådder 2014:

Maj
12/5 Sojaböna 'Fiskeby V'
        Vaxböna 'Neckargold'
        Märgärt 'Alderman'
        Störbrytböna 'Blue Lake'
        Låg luktärt 'Villa Roma scarlet'
       
        Rödbeta 'Forono'

        Squash 'One Ball F1'
        Squash 'Spaghetti'
        Squash 'Black Beauty'
        Sommarsquash 'Costata Romanesco'
        Vintersquash ' Uchiki Kuri'
        Squash 'Butternut Chieftain F1'
        Squash 'Crown Prince'
        Squash 'Marina di Chioggia'
        Prydnadspumpa

        Gurka:
        Beit Alpha
        Djungelgurka/musmelon
        Early Spring Burpless F1
        Vert petit de Paris
        Miniature White
        Homemade Pickles

SMÖRGÅSGRÖNSAKER ATT ODLA I VÅR

Trädgårdsportlak är urgott på mackor. Jag odlar den i varm- och kallbänk från tidig vår. Tjocka, krispiga blad som är mycket nyttiga. Ju mer jag skördar desto mer skott sätter plantan. 
Kinesisk gräslök har plattare blad än vanlig gräslök, dessutom smakar den mild vitlök. Precis som gräslök är den suverän som smörgåsgrönsak. Den är perenn och övervintrar alltså. 
Detta är en röd, avlång lök som jag sår tidigt i varmbänk. Den heter 'Tropea Rossa Lunga'. Både lök och lökblast har mild fin smak som är god på smörgås. Jag förgror inne för att plantera ut i varm- och kallbänk.

Persilja är supernyttigt och supergott. Jag tar en tidig vårskörd på övervintrade plantor innan de går i blom. Nya plantor sår jag redan i januari-februari för att plantera ut senare under våren. Jag föredrar den krusbladiga persiljan framför bladpersilja.

Rucola är ett måste på vårens smörgåsar. Jag sår breda strängar i varm- och kallbänkar. Klipper ner det jag behöver och tar då två skördar från plantorna innan jag rensar bort och sår nytt. Rucola växer som finast under vår och höst, tycker jag. 

De här spenatfröna är utspridda över en stor yta så snart det översta jordlagret tinat. Det kallas för bredsådd. Jag gör skörden blad för blad under tidig säsong, de spädaste är goda på smörgås. När platsen behövs till annat klipper jag av hela plantan. 

Ett knippe dill på smörgåsen är riktigt gott. Jag sår på många olika platser under hela säsongen. Bäst tycks den bli då jag inte fjäskar för mycket med den utan bara sprider ut fröna där det råkar finnas en plats ledig. 

Underbara rädisor! Jag sår många olika sorter under säsongen, men undviker att odla dem under högsommaren. Finast tycks de bli tidig vår och höst. Rädisor går fint att så i tråg för att sedan plantera ut, det spar en del tid. En av barnens favoriter till frukosten. 

Ärtskott är en av få saker jag verkligen tycker är värt att odla på fönsterbrädet. De behöver inget extra ljus för att ge bra skörd. Då jag odlar gör jag det i stora, platta kärl eftersom det går åt en hel del grönt till en familj på fem. Vill inte heller ödsla för mycket jord på skotten då de efter två, tre skördar åker ut, därav de platta kärlen. 

Vitlöksblast, glöm för sjutton inte den! Att knippsa ett eller flera blad per planta och säsong skadar inte tillväxten. Jag odlar mycket vitlök och nallar med gott samvete till både sallader och smörgåsar. Vilken smakförhöjare!

Av Sara Bäckmo

fredag 2 januari 2015

TID ATT SÅ JÄTTEVERBENA

Jätteverbenor ramade in kålplanteringen 2014.
Långt in i november stod jätteverbenorna höga, vackra och lila. När de första frostnätterna kom försvann de fina färgerna och blommorna tackade för sig. Men på några ställen står fortfarande de höga färglösa stänglarna kvar. Det är vackert med lite höjd också den här tiden på året!

Jätteverbena är en fin sommarblomma att använda i grönsaksplanteringar. Förra året växte de bland annat invävda i sparrisen, samt som kantväxt vid några gångar. 

Förra året sådde jag jätteverbenor på två sätt i januari. En sådd i kruka inne samt en i kruka ute i kallbänk. Överlägset bäst resultat gav den ute i kallbänk, alltså upprepar jag det i år. 

Redan nu sprider jag ut de pyttesmå fröerna över en fuktig jordyta i ett gammalt frukttråg. Fröerna gro i mörker, så jag lägger ett annat svart plasttråg över sådden innan jag ställer ut den. I år får sådden stå i odlingstunneln, förra året stod den i en pallkrage täckt med lock. Någon gång innan grodd kan den behöva vattnas. 

Fram på vårkanten är det dags att börja kika under det svarta locket för att se om något tittat upp. Så fort det börjar gro lyfts det svarta locket av och sådden behandlas som vanligt. Jag skolar om en gång i enkla krukor av tidningspapper innan de slutligen planteras ut på sin rätta plats. 

Under sen höst blev merparten av förra årets kapade jätteverbenor blev mat till djupbäddarna. Den här sommarblomman ger mycket material att använda som gödning i köksträdgården. En anledning så god som någon att odla mycket!

Följ de sådder jag gör under säsongen under rubriken Sådder 2015
/Sara Bäckmo

MIXADE VINBÄR TILL KRÄSNA BARN

Svarta vinbär, skördade 2014.


Än finns mycket vinbär kvar i frysen. Perfekt energikick till eftermiddagsfika! Jag har tre barn som älskar vinbär, bara inte skalet. Jag löser det genom att först mixa bären, gärna halvfrusna, innan jag använder dem i till exempel kräm, smoothies eller sylt. Ungarna älskar det!
/Sara Bäckmo

torsdag 1 januari 2015

YES, JAG KLARADE DET!

Glad grönsaksodlare som klarade förra årets utmaning - Sara Bäckmo. 



Den här dagen avslutar förra årets odlingsprojekt, nämligen att vara självförsörjande på grönsaker under sju av årets månader. 

Vår familj har inte köpt några grönsaker sedan slutet av maj 2014. Alla grönsaker vår trebarnsfamilj ätit under juni-januari har kommit från den här köksträdgården! (Läs mer: Klimatutveckling på hemmaplan.)

Jag odlar grönsaker på en 400 kvadratmeter stor yta av vår tomt. Köksträdgården är i stort sett sammanhängande och jag valde den här storleken därför att den, plus minus ett gäng kvadratmetrar, skulle kunna rymmas i en ganska ordinär villaträdgård nästan var som helst i Sverige. 

Det här projektet skapade jag under en tid i livet då jag arbetade både heltid och deltid. Jag var höggravid, nyförlöst, ammande. Under åren som gått har jag klarat av att fixa familjelivet, ha en nära relation till min man, arbeta och samtidigt mått bättre själsligt än någonsin förr i livet. Om jag klarade att skapa den här odlingen för att producera mat i min trädgård, så kan nästan vem som helst göra det samma. 

Om du är nyfiken på att förvandla din tomt till ett dignande trädgårdsskafferi så tycker jag att du ska odla sånt du gillar att äta. Skippa det andra, till en början, och satsa på sånt du vet att du, eller ni, tycker om att äta. Då kommer du att vilja odla ännu mer!

Gräv upp en ordentlig yta, för det blir roligare att odla när skörden är stor. Istället för att ta in tio morötter som råkade bli något på en mycket liten yta så kommer det att kännas mer angeläget att odla då du skördar morötter från egna landen under tio månader!

Sist men inte minst. Satsa på att täckodla din köksträdgård! Det finns mycket att läsa om den här fantastiska metoden att odla grönsaker med. Jag använder själv täckodling i större delen av köksträgården och det gör bland annat att jag kan lägga min ganska dyrbara tid på roligare saker än att rensa ogräs till förbannelse och fundera över hur jag ska få hem nog med gödsel till grönsakerna.

Vi äter fortfarande grönsaker från den här köksträdgården och det kommer vi att kunna göra ända tills skörden börjar igen i mitten av mars. Jag älskar mitt trädgårdsskafferi och ser fram emot en ny säsong med alla utmaningar och erfarenheter som ligger framför mig!

Hoppas att du finns med under säsongen! God fortsättning!
/Sara Bäckmo

tisdag 30 december 2014

ODLA NÅGRA BROCCOLO

Broccolo 'Romanesco Natalino', sommaren 2014.






Det här är en av förra årets verkliga aha-upplevelser! Broccolo 'Romanesco Natalino'. Smakmässigt är den som den bästa möjliga kombination av broccoli och blomkål. Den är så mild och fin i smaken att jag bara vill äta mer! Godast färsk förstås, men nu under vintern äter vi från vårt lager i frysen. 

Till skillnad från mycket huvudkål så ger den här plantan ett stort toppskott (ett av mina skördade vägde 2 kilo) och dessutom många sidoskott. Förra året sådde jag mina plantor i mars, men eftersom de ger skörd under lång tid kommer jag i år att så flera veckor tidigare för att kunna njuta av sidoskotten så länge som möjligt. Plantorna blir mycket stora under sommaren så det gäller att tänka till hur de placeras och hur många jag drar upp.

Ett tips till dig som sitter och grunnar på om du ska ge dig på kål i år! Broccolo!

Läs mer om hur jag odlar kål för att få skörd under lång säsong: Varierad kålskörd.
/Sara Bäckmo

måndag 29 december 2014

PYRAMIDER UTAN BALJOR

Solrospyramiderna i juli, 2014. 





Solrospyramiden, hur gick det med den?
Nu när den första snön ligger känns de läckra solrosorna ganska avlägsna, men de har faktiskt stått här under bra många månader i sommartid. 

Förra våren började jag förbereda för solrospyramider. Jag förgrodde solrosplantor av en riktigt hög och kraftig sort som sedan planterades i en cirkel för att sedan bindas ihop till en konformad ställning. Runt solrosplantorna såddes eller planterades höga bönor och ärter. Tanken var att dessa skulle använda solrosorna som klätterstöd.


Solrosor och bönor i maj, bägge är förgrodda och utplanterade.


Raden av solrospyramider såg pampig ut där i ena kanten av köksträdgården, särskilt som platsen gödslats med bokashi-kompost. Cirka fyra meter höga blev de flesta solrosorna under säsongen! 



Solrosorna i en rad till höger i bild. Närmast en pyramid med ris i till borlottobönorna. Juni, 2014. 


Och baljväxterna då? Jodå, de växte fint, särskilt till en början. Och särskilt de höga borlottobönorna. Just borlotto växte kring en pyramid som fått lite stöd i form av ris bland solrosorna och klädde snart in hela konstruktionen. Den skörden blev kanon!

Men på de andra pyramiderna tog det stopp någonstans halvvägs. Orsaken förvånade mig något. Baljväxterna verkade slingra sig så kraftigt runt den lite sträva solrosstammen, att när solrosen bifffade till sig drogs den klängande baljväxten helt enkelt, långsamt men säkert, ur jorden. På andra ställen gick baljväxtens stam av och plantan dog. Lite snopet. 


Solrosorna i augusti 2014.


Jag tror att skörden hade blivit betydligt bättre om jag gett baljväxterna alternativ i form av ris att klänga på också. Då skulle också hela konstruktionen varit stabilare, vilket skulle behövas. I slutet av sommaren då solrosorna var så höga var det svårt att hålla dem upprätta.

Alltså har jag lärt mig följande: Gärna solrospyramider, men då med ris eller nät som extra stöd för baljväxterna, och gärna en lååååång mittpåle som de höga solrosorna kan förankras i för att inte falla omkull i sensommarvindarna. 


I oktober började förfallet synas. Barnen fick tillåtelse att såga och klippa ner solrosorna. 


Även om skörden av vissa baljväxter inte blev så stor är jag nöjd med experimentet. Det var stiligt och jag fick väldigt mycket material att mata djupbäddar och odlingslådor med. 

Nästa år funderar jag på att odla bönor längs jordärtskockorna på komposten.
/Sara Bäckmo