måndag 1 september 2014

BUNKRA TÄCKMATERIAL

En av högarna där trädgårdsmojs sparas i väntan på att bli täckmaterial.

Högarna växer. Blir fler. Jag bunkrar. Högarna innehåller allt sånt som finns i en kompost. Fast jag drämmer inte iväg mitt kompostmaterial till komposten utan låter det stanna i köksträdgården. Här blir det till täckmaterial och fyll i odlingslådor, odlingshögar och djupbäddar. 

Mitt mål är att bära så lite som möjligt till komposten och sedan tillbaka igen då det blivit till jord. I den mån det går är det bättre att sköta processen på plats i landen. Det kallas för täckodling.

Att täckodla innebär att den bara jordytan täcks med organiskt material som på plats bryts ner och blir till jord. På så sätt tillförs näring till jorden, ogräset minskas och fukten hålls kvar i marken genom att det dunstar mindre då det ligger som ett luftigt lock över ytan. 

En av de vanligaste frågorna jag får, ibland till och med konstateranden, handlar om gödsling. "Oj, så mycket gödsel du måste få hit!" eller "Hur mycket hästgödsel använder du?". Inget. Den gödsel som används åker ner i varmbänk eller används då nya områden anläggs. Men i princip inget alls i den löpande odlingen i köksträdgård. Här är det täckodling och hushållskompost i form av bokashi som gäller. Grönsakerna frodas. 

Det kommer fler inlägg om täckodling nu under hösten eftersom det är en utmärkt tid att börja täcka från grunden. Börja redan nu med att samla blast, stjälkar, ogräsrens, gräsklipp, löv och annat material du kommer över. Lägg det förslagsvis i högar eller kompostgaller nära din köksträdgård, eller till och med i den, så behöver du inte gå så långt för att hämta sedan då det är dags att skapa din täckodling!

Anledningen till att jag bunkrar material och inte lägger ut det på en gång i landen är att det just nu växer intensivt på de flesta delar. Mycket blast och stjälkar står ståtliga och jag vill inte knäcka dem genom att klämma ner ganska grovt växtmaterial mellan raderna. Här är det täckt sedan tidigt i somras med gräsklipp och annat, innan grönsakerna hunnit växa sig så stora. Nu väntar jag till efter skörden med att tillföra mer.
/Sara Bäckmo

söndag 31 augusti 2014

ALLT GRÖNT FRÅN TRÄDGÅRDSSKAFFERIET

Det har gått tre månader sedan vi köpte årets sista grönsaker. Nu kommer alla grönsaker vi äter från den egna köksträdgården. Så kommer det att vara till årsskiftet. Tre saker som händer vår familj då vi äter egenodlat berättar jag om i senaste klippet från OdlingsTV. 

Du ser fler klipp på www.odlingstv.se - gratis!
/Sara Bäckmo


lördag 30 augusti 2014

HÄFTIGT DRAKBLODSBRÖD

Bröd bakat på riven rödbeta.
























Delar av familjen har förätit sig på rödbeta. Dessbättre inte jag. Att baka bröd med rödbeta i är ett utmärkt sätt att använda rotsaken på. Vi kallar det för drakblodsbrödet. Med honung på mackorna blir det drakblodsbröd med draksnor på. 

Gör så här:

  • Smula sönder 50 g jäst i en bunke.
  • Häll på 5 dl ljummet vatten eller annan degvätska (blir gott med slattar av överbliven keso, creme fraich, fil etc.)
  • Blanda.
  • Häll i ca 3 dl rågflingor eller havregryn.
  • Häll sedan i några deciliter grovrivna rödbetor.
  • Fyll sedan på med vetemjöl tills degen har en mycket lös konsistens.
  • Arbeta degen länge, jag kör 10 minuter i maskin.
  • Fyll eventuellt på med mer mjöl så att degen inte är rinnig.
  • Avsluta med att arbeta in knappt 1 msk salt.
  • Låt degen jäsa i en timme.
  • Häll ut degen i en långpanna klädd med bakplåtspapper och platta till så degen täcker hela pannan.
  • Tryck med trubbig degskrapa ut fyrkanter, ca 20 st.
  • Låt jäsa 20 minuter.
  • Grädda i 225 grader ca 15 minuter.


Vill du göra limpor eller portionsbröd gör du degen fastare.
Limpor gräddas i 200 grader i 30 minuter, portionsbröd i 250 grader 7-8 minuter.
/Sara Bäckmo

NATURENS SÅTECKEN

Inför nästa säsong: Kolla in trädgårdsförfattaren Kerstin Engstrands tips inför kommande vår och alla göromål som väntar i trädgården då.
Fler klipp från trädgårds-Sverige på www.odlingstv.se - gratis att titta!


fredag 29 augusti 2014

HÖST I ODLINGSTUNNELN

Nyplanterat i odlingstunneln.

Ledsam syn i odlingstunneln idag. Bladmögel, bladmögel, bladmögel. Förvånar mig inte. Det har varit fuktigt därinne. 

Bland alla blad syntes inte den magra tomatskörden. Skrattretande få tomater! Och jag som tyckte jag hade så kul tomatsor...ter!

Nåväl. På friland ser de fina ut.

När jag väl började kapa bland bladen och fått fram tomatklasarna tyckte jag det var lite väl mycket plats att upplåta till så lite. Så jag klippte vidare. Och vips hade jag klippt ner rubbet. Du vet den där känslan när man klipper och klipper och bara inte kan sluta. Det kändes förlösande på nåt sätt!

Så nu har jag iordningställt en av bäddarna inför höst och vinter. Satt ut några av alla plantor vinterbroccoli som står och stampar, några salldskål, sockerärter och flyttat in två små gurkplantor som stått på friland tills nu.

Imorgon hoppas jag ha lite mer tid att göra iordning den andra delen av bädden och så och plantera ännu lite mer för att få en sen skörd i år.

Se fler bilder från dagen på Skillnadens Trädgårds Facebook-sida. Länk finns i högerspalten på bloggsidan.

Det är egentligen det här jag längtat efter när det gäller tunnelodlingen. Jag har alla förutsättningar att få riktigt bra mat på friland under sommarsäsongen, men behöver kapsla in en växtplats så jag kan få sena och tidiga skördar. Nu är jag på g! Och när tomathinkarna är bortforslade har jag glömt den taskiga skörden. Ska bara göra en fin grön tomatmarmelad och lägga de gröna klasarna att mogna inomhus.

Imorgon kan du se ett nytt klipp från trädgården i OdlingsTV. Då delar jag med mig av tre saker som händer vår familj då vi äter egenodlade grönsaker under 7 av årets månader.

Trevlig helg!
/Sara Bäckmo
Visa mer

torsdag 28 augusti 2014

PLATS FÖR NYA ODLINGSTUNNELN

Ny odlingsyta skapad idag. Här ska växthustunnlarna stå. 




I ett huj utökades mina odlingsytor med 50 kvadratmeter. Baksidan. Fulplatsen vid komposterna. Ogräshögen tillplattad. Av grävmaskin.

Här ska ytterligare en tunnel sättas upp. I den ska hönsen få bo under vintern tillsammans med några kompostbingar som ska få agera odlingsyta då jag drar upp plantor till våren. Inomhus minimeras nämligen ytan för vårsådder då vi börjar bebo större del av huset.

Inom två år eller så tänker jag mig att också min första tunnel ska få stå här. Jämte den andre. Då kan hönsen växelvis gödsla tunnlarna under vintrarna. Jag kan använda en för att odla i och en lyxtunnel för att dra upp plantor i.

Nu återstår bara att lista ut i vilken riktning jag ska sätta upp den nya tunneln.

Förutsättningarna är följande. Strax söder om den förberedda platsen står en stor ask som skuggar ytan under dagen. Här finns dock morgonsol och eftermiddags-/kvällssol. Tänker att skuggan är fördelaktig under heta sommardagar. Vår och höst då trädet är lövfritt når någorlunda mycket sol platsen.

Tunnlarna ska stå bredvid varandra och jag skulle helst vilja ha dem med gavlarna i riktning öster-väster eftersom jag tänker mig att hårda vindar träffar tunnlarna bäst över långsidorna.

Vad tänker du om riktningen?

En återkommande fråga om odlingstunnlar är om plasten ska sitta kvar över vintern eller inte. Jag har än så länge bara odlat en säsong i min tunnel och ämnar låta plasten sitta kvar över vintern.

Varför?

Om plasten inte tål en vintersäsong har jag valt fel plast. Då får jag byta. Anledningen till att jag vill ha en eller flera tunnlar att odla i är ju främst för att kunna förlänga och tidigarelägga odlingssäsongen. Det är möjligt att göra på mina breddgrader. Och det tänker jag göra!

Någon kommer att fråga var hönshuset är köpt. Svar: http://dyreriget.dk/.
/Sara Bäckmo

HANNU OM SVENSKA TRÄDGÅRDEN

Här snackar jag med trädgårdsprofilen Hannu Sarenström om hans syn på den svenska trädgården. Kolla gärna fler klipp på www.odlingstv.se. Det är gratis att titta!


onsdag 27 augusti 2014

SKÖRDA MINSTA POTATIS

Nyskördad Amandine i Skillnadens Trädgård. 

Jag har nyss tagit upp alla sommarpotatisar som var kvar. Några kilo Amandine som får vänta i kylen till dess det är dags att äta upp dem. 

Varför ta upp potatisen när de lagras så fint i jorden?

Jo, jag vill använda ytan att så på. Nu klämtar klockan för frilandssådderna. Sallat, spenat, rädisa och rucola sår jag in i september, men är glad om jag får så mycket som möjligt av fröna i jorden redan nu. Alltså åkte potatisen upp och imorgon sår jag spenat. 

Efter noga övervägande har jag lagt påsarna med asiatiska kålgrejer åt sidan i år. Utom pak choi. Nu är vi fem i familjen som alla älskar trädgårdsmat och då gäller det att använda ytan till sånt jag med säkerhet äter. Och då blir det spenat framför kailaan i år, för kailaan är det bara jag som äter. Pak choi kan jag dock inte låta bli eftersom den är så förbaskat ståtlig på höstkanten när basen sväller upp och riktigt lyser som i en månskensrabatt. 

Sådden gör jag imorgon.

Ska du också ta upp potäter så har jag ett bra tips. Ta upp alla! Även den minsta lilla plutt. Ju fler potäter som blir kvar i marken desto argare kommer du bli på dig själv nästa säsong. Det blir jag. De växer så det knakar nästa säsong, oavsett vilket gröda som är tänkt att växa på platsen. De kan vara knöliga att rensa bort och är ytterst irriterande. Ansträng dig och ta bort rubbet! Och så spenat sen...
/Sara Bäckmo

tisdag 26 augusti 2014

SMAKRIK ROTSAKSPYTT MED SVAMP


Rotselleri 'Prinz' omgiven av kryddtagetes i Skillnadens Trädgård.

Ljuvliga köksträdgård! Vi matar våra fysiska och själsliga jag med underbart god trädgårdsmat varje dag. Nu är rotsakerna kanonfina. Och i kombination med den maffigaste Karl-Johan-säsongen på tio år blir det enkla och försvinnande goda middagar. Så här gör jag vår rotsakspytt:

Du behöver:
Svamp
Lök
Vitlök
Rotsaker (till exempel potatis, morot, palsternacka, rotpersilja, rödbeta, kålrot, rotselleri)
Smör eller margarin
Persilja
Salt och peppar


  • Rensa och tärna svamp.
  • Förväll genom att lägga svampen i en gryta, häll på bottenskyla med vatten och låt puttra ett tag.
  • Häll i durkslag och låt vattnet som är kvar rinna bort.

  • Lämplig mängd rotsaker (jag älskar kombinationen av potatis, palsternacka, morot, rotselleri) skalas och tärnas.
  • Lägg i kokande saltat vatten och låt sjuda några minuter. De får inte bli mjuka.

  • Stek under tiden svampen, tillsammans med hackad vitlök, i smör så den får färg. Jag använder mycket vitlök, kanske 5-6 klyftor.
  • Lägg på ett fat i ugn på ca 50-100 grader.
  • Stek hackad lök och vitlök långsamt så den blir mjuk. Lägg också den på fatet i ugnen.
  • Stek rotsakerna långsamt i smör tills de fått färg.

Blanda allt i en skål, smaka av med ört- eller grönsakssalt och peppar. Strö över ordentligt med hackad persilja.
Servera med stekt ägg, inlagd rödbeta eller gurka och en fin sallad.

Det tar lite tid att steka även om jag använder två pannor. Men jag tycker att resultatet blir både godare och finare genom att steka sakerna var för sig. Då får de den tid de behöver i pannan, som ju är lite olika beroende på vad som steks.
/Sara Bäckmo



ANETTES POTAGÉR


Här berättar Anette Nilsson hur hon odlar sin potagér i Skåne. Jag är inspirerad!

Det finns många fler klipp om trädgård och odling att se gratis på www.odlingstv.se.