måndag 24 november 2014

ATT MATA EN DJUPBÄDD

Nymatad djupbädd, november 2014. 

Innan kylan kommer försöker jag klara av jobb som innebär längre sammanhängande arbete. Till dem hör att mata mina djupbäddar.

Nästa år ska större delen av ytan i den varma, skyddade delen av köksträdgården planteras med lök. Mina djupbäddar kommer då inte att härbärgera saker och ting med så väldigt djupa rötter. Alltså passar jag på att gräva ner grövre material i djupbäddarna nu.

Under hela hösten har jag sparat trädgårdsmaterial i högar på strategiska ställen. Växtdelar från hallon, solrosor, majs, jordärtskockor och en hel massa annat.

Jag kommer också att låta bli att gräva om de bäddar som matats med grovt material kommande vår också så att det får lite extra tid att brytas ned.

Underhållet för en riktigt djupt grävd bädd består i att ge bädden massor av näring inför nästa säsong. Fjäsk, fjäsk. Jag gräver ett långt dike mitt i bädden då skörden är avklarad. Diket blir i princip så djupt som jag kan gräva. Och ett spadtag brett. Jorden lägger jag i vallar längs sidorna. 


Sedan fyller jag diket med så mycket organiskt material att det når upp till kanten, helst. Under tiden trampar jag ner materialet så det blir någorlunda kompakt. Det ryms mycket i en bädd!






Därefter krattar jag över jorden. Det gör inget om det bildas en liten ås i mitten av bädden, den kommer sannolikt att sjunka ner något då växtdelarna i bädden börjar brytas ned.

Diket i bädden kan fyllas med i princip vad som helst. Växtdelar, löv, gammalt täckmaterial, halvbrunnen kompost, hästskit, koskit eller annat. Tänk bara på att en del material kan stjäla energi från jorden för att brytas ner, snarare än att tillföra jorden energi. Jag väljer bort till exempel spån och halm eftersom jag vill att bädden ska vara en riktigt energibomb nästa år.

Om jag har material över lägger jag gärna ett täcke på toppen. Halm är bra eftersom det inte är så lockande för katter att krafsa i. En del bäddar låter jag dock vara utan täcke. Riktigt tidigt på säsongen vill jag kunna lägga på en väv eller duk som värmer upp bädden. Då kan jag så till exempel en supertidig vända med spenat under fiberduk och få tidig skörd.

När samtliga djupbäddar så småningom är matade börjar det se vinterprydligt ut i köksträdgården. Längtar! Själv har jag en bädd kvar innan jag är där.

Imorgon är det tisdag, då lägger jag ut ett nytt klipp från Skillnadens Trädgård. Och gissa vad? Imorgon visar jag hur jag gräver en sprillans ny djupbädd. Äntligen!
/Sara Bäckmo

söndag 23 november 2014

BRYT NY MARK GENOM ATT TÄCKA

Ny perennrabatt förbereds genom att täckas under flera säsonger. 


En av anledningarna till att det dröjde så innan jag gjorde slag i saken och förverkligade drömmen om en köksträdgård var att jag inte kunde lista ut hur jag skulle starta. Många undrar samma sak och hör av sig med frågor:

”Hej!
Min troliga kolonilott blir ett område som inte varit brukat på cirka fyra år. Hur gör jag smartast för att komma igång och få bort ogräset. Jag bor i Jämtland och vi har tjäle i backen nu. Hälsningar Christin”

Själv hade jag den stora fördelen av att ha en granne med grävmaskin som hjälpte mig att under två dagar skala bort det översta lagret av gräs, sly, hallonsnår och sten i marken det år jag slutligen kom till skott. Då kunde jag snabbt komma igång och förbereda bäddar efter att jag köpt många ton jord.

I ett koloniområde gissar jag att det är svårare att köra in grävmaskiner…

Mitt tips till dig som vill bryta ny mark, och har en yta att jobba med som är verkligt svår, är att täcka ovanifrån. På så sätt förmultnar gräs och ogräs och du behöver inte gräva.

Jag har flera områden i min trädgård där jag praktiserat och praktiserar det här och resultatet har blir fint. Det hela är mycket enkelt och går bra att göra även om marken är frusen.

Om du vill ha bäddar i ramar fixar du bygget först. Därefter täcker du marken med tidningar, kartong eller liknande. Täck ett lite större område än själva ramen så att det inte växer in ogräs i bädden.

Efter detta matar du på med allt möjligt organiskt material du kan komma över. Varva materialet så det blir kompostlikt. Det funkar också fint att till exempel enbart lägga på ett tjockt lager löv eller halm över tidningarna.

Låt sedan täcket ligga kvar under hela vintern. Är du rädd att täcket ska blåsa bort i höst- och vintervindarna kan du lägga över några gamla brädor, kompostgaller, en plåt eller något annat som håller materialet på plats. I min trädgård har det räckt att jag blött ner täckmaterialet då det är på plats, då tyngs det ner av vätan och stannar kvar.

Till våren då det är dags att börja odla kan du göra på flera sätt. Är bädden någorlunda liten kan du täcka hela området med jord, egen eller köpt på påse. Vill du snåla och inte täcka hela ytan kan du krafsa upp rännor i din bädd och fylla dem med jord, alternativt putta undan hålor i materialet som du fyller med jord. I jorden planterar eller sår du sedan dina växter.

Det är också möjligt att odla till exempel potatis direkt i täckmaterialet.

Min erfarenhet är att en sån här bädd kräver lite extra passning med vatten eftersom den är ganska luftig. Själv har jag kommit runt det genom att täcka odlingsytan omsorgsfullt. Täckmaterialet gör att fukten i jorden inte dunstar lika fort.

I min trädgård har jag just nu ett stort område nya perennland som jag förbereder på det här sättet. Jag har täckt rabatterna med tidningar och ensilage, ytan under är inte grävd eller vänd alls. Till våren planterar jag pumpor och/eller potatis i hålor med jord i täckmaterialet. Rotsystemen kommer hjälpa mig att bearbeta grässvålen under tidningarna, som förmultnar allteftersom. År två planerar jag att strö ut ett tunt lager jord över ytan och direktså ettåriga sommarblommor. År tre planterar jag ut perennerna. Ett långsiktigt projekt som kräver minimalt med arbete. Det sköter sig självt.

Som en bonus är det lätt att täcka marken mellan bäddarna med markväv och sedan halm, flis eller bark. Då har området jättefina gångar mellan bäddarna, istället för ett ogräshav!
/Sara Bäckmo

MOROTSFROSSA

Nyskördade höstmorötter av sorterna 'Autumn King' och 'Rothild'.


Vår familj äter stora mängder morötter! Det är en riktigt bra grönsaksräddare vid alla typer av måltider. En slags snabb-grönsak, bara att dra upp önskad mängd ur landet innan maten. Äta hela, eller rivna.

Under hela säsongen odlar jag mängder med sommarmorötter. Den sista sådden görs i juli, då har jag fina sommarmorötter att skörda från oktober. God tillgång på sommarmorötterna gör att vi kan vänta länge med att börja knapra på de mer lagringsdugliga och tåliga höst- och vintermorötterna.

Vintermorötterna såddes tidigt i våras i en bädd som gödslats med stora mängder Bokashi-kompost. Resultatet har blivit riktigt stora morötter!

De flesta har jag tagit upp för att lagra, men en del av skörden får stå kvar i landet i ett försök att lagra direkt i jorden. De kommer att täckas då det blivit lite kallare med ett ordentligt lager halm. Återkommer nästa säsong med resultatet.

De morötter som nu plockats upp kan delas in i tre kategorier: 1. Perfekta 2. Spruckna 3. Larvangripna.

Efter skörd tar jag av blasten, sköljer morötterna och lägger i olika hinkar. De felfria rötterna lagras i torv. De spruckna kommer att ätas snarast. Och de angripna friseras och används till brödbak, mölksyrning eller annat innan hela rötterna blivit förstörda.

I år kommer jag i första hand att lagra rotsakerna i svalt utrymme inomhus. I hinkar eller baljor där rötterna varvas med torv. Förra året lagrade jag med framgång grönsaker i en stuka utomhus, men tiden har sprungit ifrån mig den här hösten så jag har bestämt mig för att utforska andra sätt att lagra.

Nu ligger palsternackor, rödbetor och selleri i vår framhall i stora hinkar och små tunnor. Snart också morötter. Utrymmet är frostfritt men kallt under vintern och jag hoppas att lagringen där ska hålla sig långt in på våren. 

Vår största utmaning i år lär inte bli själva förvaringen. Istället kommer nog utmaningen bli att faktiskt använda och äta upp allt jag lyckats odla fram! Det ska bli ett nöje!
/Sara Bäckmo

onsdag 19 november 2014

KOM IGÅNG MED TÄCKODLING


Överst i jorden syns den mörka jorden tydligt. Den är resultatet av några säsongers täckodling. 


Det ser inte direkt superpiffigt ut i mitt trädgårdsskafferi just nu. Visserligen finns massor av grönt kvar att skörda men annars ser det rätt slitet ut. Anledningen till det är att jag låter stora mängder växtmaterial ligga kvar i landen, som en del i min täckodling. 

För den som vill ha ett naturligt kretslopp i köksträdgården är täckodling världens härligaste arbetssätt! Jag blev helt såld den höst jag fick grävförbud då vårt tredje barn låg i magen och barnmorskan ville förhindra en för tidig födsel. Och jag vill fortsätta täckodla så länge jag kan!

Mitt bästa tips för att komma igång med en täckodling är att välja EN del av köksträdgården att starta i, förslagsvis den del där du ska odla kål nästa år. Min erfarenhet är nämligen att det är mycket lättare att satsa allt krut på en plätt och täcka den ordentligt, än att småfjutta med stora områden och göra det lite halvdant. Då är det lätt att ogräs får fäste och att jorden inte får den näring den behöver.

Blivande kållandet är en utmärkt plats att starta på eftersom den delen behöver förberedas med riktigt mycket näring inför nästa säsong. 

Själva jobbet är enkelt. Lägg så mycket som möjligt av organiskt material direkt på jordytan. Bli inte tveksam om täcket blir flera decimeter tjockt, det kommer att sjunka under vintern. Jag försöker lägga färskast material underst så att maskarna kan bearbeta det först, därefter lägger jag till exempel löv, halm, hö eller annat på toppen. 

Jag bryr mig inte om att finfördela materialet. Det kommer att sönderdelas under vinterhalvåret av miljoner små insekter och kryp. Och det som inte sönderdelats tar jag hand om då det är dags att så eller plantera. Dock hackar jag sönder stora kålstockar, solrosstjälkar och annat riktigt grovt.

I min köksträdgård ägnar jag alltså störst omsorg om att täcka blivande kållandet. Därefter potatislandet, eftersom jag behöver material där nästa säsong för att täcka potatisen med då jag inte kupar den. Därefter täcks kommande säsongs rotsaksland och baljväxtland. 

Kanske har du täckmaterial nog att täcka alla delar av köksträdgården, eller bara vissa delar? Satsa då på de delar där det ska växa riktigt näringskrävande växter nästa år. 

Under hela nästa säsong fortsätter du att täcka med material som produceras i trädgården, eller som du kan hämta på annat håll. Och satsa också då på att hålla ETT område välskött. Utöka sedan täckodlingen då du har material som räcker till ännu en riktigt välmatad täckodlad del. 

Genom att täcka valda delar omsorgsfullt och utöka kommer du snart att ha en grym täckodling som inte behöver annan gödsel än det material du själv kan producera eller hämta från grannen. 

Förstås går det bra att använda gödsel och kompost i täckodlingen. Jag brukar tänka att det är bra för jorden med varierad kost, liksom för mig som människa. Täck med varierat material, tunna lager, ofta. Det blir kanon!

Jag har täckodlat min köksträdgård intensivt i fyra år. Storleken på grönsakerna som växer här gör en del gröna av avund. Det faktum att jag klarar av att sköta den nästan 400 kvadratmeter stora köksträdgården alldeles själv, med tre små barn hemma samt del-heltidsjobb, beror till stor del på just täckodlingen. Den underlättar jättemycket! 

Våga prova! 
/Sara Bäckmo



Jag finfördelar inte växterna, det sköter småkrypen under vintern.



Överst lägger jag ett tjockt lager halm eller löv. Det blir bra isolering under vintern. 

tisdag 18 november 2014

GÖDSLA EN ODLINGSLÅDA

Nytt klipp från Skillnadens Trädgård!
Idag visar jag hur lätt det är att gödsla en flitigt använd odlingslåda.

Dela gärna klippet om du gillar det, det finns dela-knappar under rubriken.
/Sara Bäckmo


måndag 17 november 2014

I TÄCKODLAD JORD TRIVS MASKARNA

Glad mask som bor i täckodlad jord. 


Det tog lite tid för mig att inse vad det var som var fel den där gången då jag grävde potatisland i en väninnas kolonilott. Jorden var porös och fin, lätt att gräva. Såg prima ut. 

Men det fanns inget liv i jorden. 

De feta daggmaskarna var någon annanstans och av det myllrande mikrolivet syntes inte ett spår. Men spaden gled fint genom jordlagret, där ogräset bara fann näring nog att växa i centimeterna allra längst upp i den rätt döda jordmassan. 

Här hade odlats potatis i många, många år. Med lite näringstillskott i form av köpegödsel i säck. Allt organiskt material har prydligt krattats ihop och lagts i de containrar föreningen tillhandahåller för trädgårdsskräp. 

När jag krafsar i jorden i min köksträdgård är det ett stort härligt jättegäng av maskar och olika småkryp som lever i jorden. Det översta lagret är ständigt täckt i och med täckodling och det syns tydligt hur intensivt det arbetas för att omvandla täckmaterialet till något annat. Mylla. Väl gödslad jord.

Jag matar hela tiden min jord för att ge grönsakerna bästa möjliga förutsättningar. Men jag använder ingen gödsel. Det enda som tillförs är stora mängder organiskt material, under hela säsongen. 

"Va, ingen gödsel!" säger många som kommer hit och ser den jättehöga kålen, bamsiga morötterna och frodiga sommarblommorna. Nä, ingen gödsel. Bara täckodling.

Ett bra knep för att få täckmaterial till landen är att helt enkelt skippa vägen runt komposten med det skräp du samlat ihop under eventuell höststädning. Lägg det istället i en hög bredvid köksträdgården!

På onsdag berättar jag hur du enkelt startar din täckodling och fixar en kanonvinter till dina vänner maskarna.
/Sara Bäckmo

söndag 16 november 2014

NJUT AV ÅRSTIDEN SOM ÄR NU

Röd spetskål 'Kalibos'.




Det är ibland lätt att längta lite för mycket till sommaren. Som om det är den årstid i en köksträdgård som alltid skåpar ut de andra. Så trodde jag åtminstone att det var innan jag blev en odlarsjäl. 

Nu ser jag skönhet, lugn, ätbarhet och nytta i alla årstider. Det är verkligen en fröjd att få bo i ett klimat där årstiderna hela tiden växlar och utmanar mig i mitt varande och kännande. Jag inbillar mig att människan precis som växterna behöver de olika perioderna som ett år har att erbjuda. Vi är ju en del av naturen liksom allt levande omkring oss.

På bild syns ett underbart gott och lite frostkänsligt kålhuvud av sorten 'Kalibos'. Det är en röd spetskål. Ännu är det inga minusgrader i antågande, alltså kommer den att få stå kvar ännu ett litet tag i landet. Annan kål tål frost bättre och har många veckor kvar ännu innan det är tid för skörd. 
/Sara Bäckmo

torsdag 13 november 2014

SMÅ LÖKAR VÄXER SIG STÖRRE OCH STÖRRE

Topplök från vitlök. Varje liten lök blir en ny vitlök så småningom.




Under några år ägnar jag mig åt ett litet experiment. Att följa vitlök från liten topp- eller halslök till något som förhoppningsvis ska likna en skördeklar vitlök, med klyftor och allt. Det är kul!

Sedan 2012 har jag varje höst planterat ett helt gäng av de små lökar som bildas i toppen av vitlöksplantan. På de lökar som saknat topplök har jag satt smålökarna som bildas på plantans stjälk, de kallas för halslök.

Jag har satt och skördat de små lökarna samtidigt som storlöken. Varje år har varit som en skattjakt när jag grävt upp lökarna som blivit större och större för varje år.

Nu har jag tappat kollen på vilka lökar som tillhör vilken sort men det gör mig inget. Att ha odlat egen vitlök är det som triggar just nu och så länge den blir ätbar får det vara vilken sort som helst. Alla jag odlat så här långt, oavsett sort, har varit fina och bra sorter.

Nästa år kan du också prova att sätta smålökar från din vitlök och se hur den utvecklas. Eftersom lökarna är så väldigt små kan de sättas tätt, tätt och tar inte alls stor plats i landet. Om du inte, liksom jag, tänker odla väldigt mycket förstås.

Jag har fjäskat med mina smålökar i år och planterat dem i en av de läckraste djupbäddarna. Men så hoppas jag också att de ska bilda lite större lökar nästa säsong, med god tillgång på sol, vatten och gödning.

Spännande va!
/Sara Bäckmo

År två har den lilla topplöken vuxit till en lite större lök, utan klyftor.


År tre har den lilla löken bildat två eller flera små klyftor. Nu planteras de ännu en gång.

onsdag 12 november 2014

NÄSTA ÅRS VITLÖK ÄR SATT


Vitlök 'Thermidrome'. 

Jag har väntat in i det sista, men idag kunde jag inte hålla mig längre. Vitlöken är härmed satt!

I år har jag inte köpt en enda sättlök. Istället har jag sparat de största av de hemodlade Thermidrome (en stor, lite lila vitlök som skördas i mitten av juli) och Clédor (en lite mindre, vit lök som skördas i slutet av juli och går att lagra länge). Bägge har jag valt för att de har blast som går fint att fläta. Det är ju så snyggt att kunna ha några flätor hängandes i köket! 

I min växtföljd kommer jag nästa år att lyfta ut potatis och låta knölarna hjälpa mig att bryta ny mark på annat håll i trädgården. Potatiskvarteret kommer jag istället att använda till i huvudsak lök.

Eftersom egenodlad vitlök lagras i rumstemperatur, utan att gro eller bli dålig som de behandlade lökar vi köper i butik, är det stor idé att ge sig på att odla mycket vitlök. Hemodlad är mild och fin i smaken. Vår familj använder mycket vitlök i maten och gillar också att göra till exempel inlagda vitlöksklyftor, vitlökssalt och annat.

Vitlök är väldigt enkel att odla, särskilt när jag har lite större ytor. Då kan jag sätta mängder med lök och behöver inte tänka så mycket på att någon av planteringarna eventuellt skulle ge mindre skörd. 

På ganska liten yta kan jag odla all vitlök vi behöver under ett år. Jag räknar med att vi äter två hela lökar per vecka. Utöver det behöver jag odla det som behövs till kommande års sättlök, eller kanske delar av den. 

Vitlök som är köpt i butik används av en del som sättlök. Det gör inte jag. Då jag köper utsäde vill jag att det är kontrollerat så att det inte innehåller några smittor som kan föras över till min jord och ställa till problem där. 

Se bilderna i dagens inlägg på Facebook (länk i högerspalten) för mer info om hur jag sätter vitlöken.
Imorgon skriver jag mer om ett annat sätt att odla vitlök på.
/Sara Bäckmo

tisdag 11 november 2014

SAMPLANTERING KÅL OCH TOMAT DEL 3

Här är veckans nya klipp från Skillnadens Trädgård. Här ser du hur det gick med min experimentplantering där kål samsats med tomat. Förhoppningen var att minska angreppen från kålfjäril och kålmal. 

Fler klipp från Skillnadens Trädgård hittar du i min spellista på www.odlingstv.se.
/Sara Bäckmo