torsdag 2 oktober 2014

BÖNOR PÅ KOMPOSTEN

Jag använder gärna komposten att odla grönsaker på. I år fick jag stor skörd av brytbönor. Så här gjorde jag då jag sådde dem.
/Sara Bäckmo


onsdag 1 oktober 2014

SÅ TÄCKODLAR DU MED MÖRDARSNIGLAR


Hanna Bäckmo på besök i Skillnadens Trädgård.










Jag får många frågor om att täckodla med mördarsniglar i trädgården. Eftersom jag inte har mördarsniglar själv kommer här en (lång) intervju med min syster Hanna Bäckmo. Hon täckodlar en stor köksträdgård på Irland där det finns gott om sniglar:


Många säger att det är så svårt att täckodla med sniglar i trädgården. Varför täckodlar du?

Man kan vända på frågan också och säga att jag täckodlar FÖR att jag har sniglar!

Jag har anpassat min täckodling så att den ger så lite spelrum för sniglarna som möjligt, utan att tumma på de sunda odlingsmetoder jag vill använda i min köksträdgård. Täckodlingen bidrar till att jorden mår bra. Och en frisk jord ger starka plantor som kan motstå angrepp från både sniglar och andra djur.


Du odlar i upphöjda bäddar istället för i backen. Varför då?

Min köksträdgård är till största delen indelad i bäddar om ungefär 240cm x 240 cm. Höjden är cirka 20 cm. I början valde jag att odla direkt i marken men eftersom jag har väldigt stenig lerjord så valde jag snart att bygga upp bäddar.

I dessa bäddar odlar jag det mesta förutom morötter, fänkål, haverrot, svartrot och olika typer av sallat och asiatiska salladsblad. De sistnämnda odlas i lådor som är 50-60 cm höga. Lerjorden är inte idealiskt för långa raka rötter så det passar bättre att odla dem i höga lådor. Dessutom kan jag lättare hålla sniglar och morotsflugor borta, samt hålla en jämn temperatur med hjälp av glas och fleece. Då kan jag odla rotfrukter och sallad hela året om.

Om jag bara hade tänkt på sniglarna då trädgården anlades hade jag nog struntat i de lägre bäddarna eftersom de är fulla med krypin för sniglarna. Trots detta är just dessa bäddar mest praktiska för mig att odla i.


Varför väljer du att täcka dina odlingar även då du har sniglar?

Jag täckodlar för att det innebär en massa fördelar, egentligen har det inte några nackdelar alls om jag planerar det hela bra. Fördelarna är många: mindre ogräsrensning, jämnare fukt och jordtemperatur, det bidrar med näring och organiskt material till jorden, minskar mängden växtmaterial på komposten (som därmed tar mindre plats och mindre tid att vända).

Dessutom tycker jag att täckodling är snyggt och det har blivit lite av en sport att hitta lämpligt material at samla ihop och använda i odlingen. Alla frågor från besökare om gräsklipp i odlingen blir också starten på intressanta diskussioner om hur naturen fungerar och varför vi forcerar den genom att tillföra kemiska medel som näring till jorden etcetera.


Visste du att du hade eller skulle få mördarsniglar i trädgården när du började odla grönsaker?

Jag var nästan helt novis när jag började odla min trädgård för fem säsonger sedan. Jag visste ju att det fanns massor med sniglar, till och med året om, här på Irland eftersom klimatet är så milt. Men vilken åverkan de skulle göra på min odling hade jag inte en aning om.

Nu väljer jag att inte se dem som ett problem. Jag har anpassat mig efter dem mer än vad de har anpassat sig efter mig. Jag lär mig hela tiden vad som funkar och vad som inte gör det och försöker in i det längsta att inte behöva använda mig av olika produkter för att bli av med dem.


Hur gör du när du täckodlar?

Jag använder mig mest av gräsklipp, välbrunnen hästgödsel, löv och finfördelat växtmaterial. Jag använder också tång, hö, stenar (de är en utmärkt värmekälla) och på vissa ställen snäckskal och barr. Det har även hänt att jag spridit ut köpejord som täckmaterial över sparrisen eftersom mina tidigare försök med blad och tång resulterade i att sniglarna kalasade på mina finaste primörer.

När jag täckodlar runt rader med direktsådda grönsaker brukar jag så och sedan vänta på att de växer till sig lite innan jag lägger på täckmaterial. Om jorden är djup och lucker då jag sår gräver jag inte, utan drar fram rader mellan täckmaterialet som redan ligger i landet. Jag vattnar i raden innan jag sår och täcker sedan med jord. Sedan täcker jag landet med fleece eller nätgardin för att hålla fukten inne och fåglarna ute – sniglarna är inte ensamma om att gilla täckodling.

Jag försöker oftast att inte vattna mer innan fröna har grott men om de har lång grotid eller om det är torrt så får de sig en skvätt.

När de första bladen börjar titta upp är det viktigt att hålla koll på sniglarna eftersom de gillar små späda blad. När plantorna vuxit till sig så lägger jag på ett ganska tunt lager gräsklipp som får torka. Sedan lägger jag ut tunna lager med jämna mellanrum under säsongen. Jag tycker det blir mindre snigelangrepp ju torrare täckmaterialet är, det är därför jag sällan lägger på ett tjockt lager och alltid försöker ha ovansidan så torr det går.

När jag planterat ut försådda plantor gräver jag en grop mellan täckmaterialet, planterar och vattnar sedan bara i gropen runt plantan. Eftersom sniglarna älskar när det är blött och fuktigt försöker jag hålla det så torrt som möjligt mellan plantorna då de sätts ut. När plantorna etablerat sig lite så får de ofta ett lager välbrunnen hästgödsel. Det verkar inte som om sniglarna är särskilt förtjusta i hästskit. Och jorden blir fin!

En av de viktigaste sakerna när det gäller odling med sniglar är vattning. Sniglarna rör sig mest på kvällen och när det är fuktigt. Därför vattnar jag aldrig på kvällen eller eftermiddagen, för då ligger fukten kvar på ytan och ger perfekta förutsättningar för sniglarna.

Istället vattnar jag på morgon och förmiddag. Har jag gott om tid punktbevattnar jag snigelfavoriter som exempelvis kål, alltså att jag vattnar med kanna eller slang vid plantans rötter. Annars använder jag spridaren, men bara på förmiddagen så att eftermiddagssol och vind hinner torka ytfukten till kvällen. Jag vattnar heller inte särskilt ofta utan låter hellre jorden bli genomblöt de gångar jag vattnar. På så sätt tränger vattnet ända ner till rötterna och jorden kan hålla plantorna med fukt under lång tid medan ytlagret får torka.


Förbereder du täckmaterialet på något särskilt sätt, finhackar, torkar upp det eller så?

Ju mer finfördelat och torrt materialet är desto färre sniglar blir det. Gräsklipp åker på i tunna lager. Löv och växtmaterial klipps ofta sönder med gräsklipparen. Detta gör att maskarna snabbare kan bearbeta materialet, att det torkar ut fortare på ytan och att det blir färre gömställen för sniglarna.

Vad gäller tång och hö så verkar sniglarna tycka mycket om att gömma sig under detta, så när jag använder det som täckmaterial ska tången vara torr och tunt spridd. Hö använder jag mest till gångarna.

Jag använder också stenar till min tomatodling. Under dessa ligger alltid sniglar, men det är bara till att lyfta bort stenarna ibland så kommer både grodor och höns och äter upp ägg och sniglar.


Ser du någon skillnad i hur sniglarna lever i odling som täcks, jämfört med ställen som inte täcks?

Nej. De bor mest under stenar och plankor och verkar dras till de plantor de gillar oavsett vad som ligger på marken.


Hur gör du för att få behålla grönsakerna så att inte sniglarna äter upp dem?¨

Jag får såklart inte behålla alla plantor jag sätter ut eller sår. Men eftersom jag vet det kan jag göra någonting åt det. När jag planterar ut försådda plantor så ser jag till att de är så friska, fina och robusta som möjligt så att de kan motstå eventuella angrepp. Jag spar alltid ett par ersättningsplantor som kan sättas ut om sniglarna lyckas ta kål på någon stackare. 

Om det är så att sniglarna äter upp ersättningsplantan också följer jag Charles Dowdings råd och lägger en eller två snigelpellets vid varje angripen planta och hoppas att de gör susen.

När jag sår frön brukar jag ha mantrat ”ett till sniglarna – ett till mig”. Om de sen mot förmodan inte äter upp deras ranson får jag helt enkelt gallra!


Tror du att täckodling på Irland, med mördarsniglar, skulle skilja sig på något sätt från att täckodla i en svensk trädgård där det finns mördarsniglar?

Inte särskilt, annat än att vi har problem med sniglar under större delen av året, det har ju inte ni. Jag har ingen erfarenhet av just de svenska sniglarna men min mor meddelar att de är förskräckliga!


Säg tre tips till andra som vill täckodla trots att de har sniglar.

Finfördela täckmaterialet och strö ut det i tunna lager flera gånger under säsongen. Då får sniglarna färre gömställen.

Vattna under förmiddagen så att ytan torkar till kvällen, punktbevattna känsliga plantor. Då minskar du fuktiga ytor där sniglarna kan hänga.

Ta bort allt gammalt växtmaterial som gulnat eller fallit av och ligger på marken, till exempel kålblad, som sniglarna kan äta.

Och som en bonus: Sniglar försöker alltid överlista dig – bli smart och tänk som en snigel!
Hanna Bäckmo, intervjuad av Sara Bäckmo


Hannas täckodlade bäddar ger rika skördar av grönsaker, trots mördarsniglar i odlingen. 


Prunkande odlingsbädd med purjolök, mangold och bönor. 
Hanna föredrar att lägga på täckmaterialet i tunna lager så det hinner torka på ytan. 

VI SPAR PENGAR

Jag odlar för att ge min familj alla de grönsaker vi behöver under perioden juni-december. Här berättar jag om tre saker som händer vår familj under den här tiden. Dela gärna klippet så att fler får upp ögonen för vad en grönsaksodling på hemmaplan kan betyda!
/Sara Bäckmo



tisdag 30 september 2014

BESKÄR OCH TÄCKER JORDGUBBAR

Nya blad tittar snabbt upp på jordgubbsplantan. 

Så här ser jordgubbslandet ut efter min årliga remake i hösttid. Efter bara några få veckor tittar nya blad upp och väcker längtan efter solmogna jordgubbar till nästa säsong.

I veckans klipp från Skillnadens Trädgård visar jag hur jag förbereder jordgubbslandet för nästa säsong. Dela gärna om du vill. 

Fler klipp från min köksträdgård finns på vår youtube-kanal OdlingstTV, länk här.
/Sara Bäckmo

måndag 29 september 2014

ODLINGSTUNNELN I SEPTEMBER

Följ min odlingstunnel månad för månad. Jag odlar för att få både en sen höstskörd och tidig vårskörd. Här visar jag hur tunneln såg ut i mitten av september. Dela gärna!
/Sara Bäckmo







söndag 28 september 2014

LITEN OCH GOD MELON

Mangomelon 'Queen Anne's pocket melon'. 




Jag kommer sannolikt inte att bli någon melonodlare av stora mått. Men den lilla skörd som ligger för att mogna på ett fat i ett fönster är väl värd mödan.

Allt jag läst om melonodling säger mig att det är lite halvbökigt. Knipsa rankor, pollinera, binda upp. Jag har inte riktigt tid att sköta om dem så som de verkar vilja. 

Men några år har jag odlat de här små raringarna. 'Queen Anne's pocket melon', också kallad mangomelon, köpt från Impecta. Plantorna är ganska små jämfört med andra gurkväxter och tar inte så stor plats. Jag låter dem breda ut sig och det som blir det blir. Jag ägnar dem väldigt lite tid och är glad för den lilla skörd plantorna ger. Frukterna är små och inte så tunga. 

Vi kommer inte att äta oss mätta på melon under hösten, men en pytteklyfta till alla i familjen efter middagen får oss på bra humör!
/Sara Bäckmo

fredag 26 september 2014

GOD SKÖRD I ODLINGSLÅDORNA

Sallat redo att skörda i odlingslådorna, april 2014.

De tre odlingslådorna i köksträdgårdens varmaste del, längs stenmuren i soligt läge, har verkligen levererat. Från tidig vår till sommarens pumpor. 

Lådorna ställdes på sin plats förra hösten. Då började jag att mata dem med bokashi-kompost varvad med löv och gräsklipp. Jag fyllde upp till kanten av två pallkragar på varandra, lät det sjunka något under ett par veckor och lade sedan på ett lager jord för att så och plantera i. Sammanlagt gjorde jag tre sådana lådor. 

Tidigt på vårvintern sådde jag bladgrönsaker, som sedan växte i behagliga temperaturer under locket, och gav skörd i april. När den skörden var uppäten i början på sommaren planterades pumpor och majs ut. De har stått till nu. 

Ikväll påbörjade jag arbetet med att gräva ur lådorna för att kunna använda pallkragarna och jorden på annan plats i odlingarna.

Jorden? Blir det verkligen jord av kompost så fort?

Ja. Med bokashi (se mer på www.bokashi.se) omvandlas matavfallet till finaste jord på mycket kort tid. Endast halvförmultnat tidningspapper och några kraftiga kycklingben finns kvar. Genom att blanda upp komposten med löv och gräsklipp drygades materialet ut och det blev lätt för mig att fylla upp de tre dubbla lådorna under vintern.

Nästa säsong överväger jag att inte använda mig av odlingslådor på just den här platsen. Då jag gräver i jorden är den mycket torr, trots att det regnat en hel del den senaste tiden. Växterna slukar vatten och jag måste lägga mycket tid på att förse dem med det. Jag tror att jag ska bygga upp lådorna på andra ställen och också använda dem till annat. Mer om det under hösten.
/Sara Bäckmo

torsdag 25 september 2014

UTPLANTERING I ODLINGSTUNNELN

Sockerärt på tillväxt i växthustunneln, slutet av september.

I odlingstunneln börjar sockerärtorna slingra sig fast kring nyligen uppsatta stöden av ris. Det känns så häftigt att få börja om med sådder och plantering nu under hösten!

Egentligen var det tänkt att bli ett ordentligt arbetspass ute idag men vädret var alldeles för ruggigt. I tunneln var det dock 20 grader och mycket behagligt att trädgårdsmurvla.

Idag har jag rensat ännu en bädd och förberett för höstodling. I den stora bädden ska en pallkrage (tre på höjden) funka som varmbänk, den läggs i oktober/november. Bredvid den har jag knött in en plantering med purjolök. De kommer att stå bra invid varmbänken eftersom de ska täckas ordentligt med hö för att klara vinterkylan och på samma sätt ska också pallkragarna bäddas in. 

Allt som allt blir det plats för fyra små varmbänkar som läggs med cirka en månads mellanrum, november-februari. Jag kommer att bygga dem ordentligt höga för att få ut mesta möjliga värme, som förhoppningsvis kan göra klimatet i tunneln lite behagligare under de svinkalla månaderna. 

I de bäddar där varmbänkarna ska göras i januari-februari planterar jag annat snabbväxande nu under hösten. Rädisor, spenat, majrovor, dill och bladgrönsaker. Om hösten är lång och inte för kall har detta gett skörd innan det är dags att gräva om och lägga varmbänkarna. 

Gräva om? 

Jag siktar på att försöka hålla bäddarna fria från tjäle under vintern med hjälp av isolering kring och över bäddarna i form av fiberduk, halm och eventuellt bubbelplast. Då kan jag gräva för varmbänkarna då det är dags. 

Självklart kommer jag att odla i varmbänkarna också, de är inte enkom till som värmekälla. Eftersom jag har varmbänkarna i tunneln kommer jag inte att nyttja den varmbänk jag grävde för utomhus förra året. Den har jag andra planer för. Håll utkik!
/Sara Bäckmo

onsdag 24 september 2014

BOKA FÖRELÄSNING OM SKILLNADENS























Tack alla som kom till ett fullsatt föredrag om Skillnadens Trädgård i Växjö idag! 

Nästa gång jag berättar om min odling är på lördag, 27 september, på Ljungsleds Plantskola i Blekinge klockan 11.30. Lovar många bilder från årets odling!

Vill du boka föreläsning för förening eller evenemang hittar du kontaktuppgifter och info ovan under fliken "Föreläsningar". 
/Sara Bäckmo

KÅL OCH TOMAT TILLSAMMANS

Kål- och tomatplanteringen var fin - åtminstone en del av sommaren. Men sen... Har precis spelat in den tredje delen, sammanfattningen, av min experimentplantering. Ska visas så småningom. Innan dess kan du gärna kika hur planteringen såg ut i all sin prakt.
/Sara Bäckmo