torsdag 30 oktober 2014

BOKA FÖREDRAG FÖR VÅREN

Sara Bäckmo i Skillnadens Trädgård.



Vårens föreläsningar om Skillnadens Trädgård börjar bli många. Det är så roligt att intresset för att odla mat under lång säsong i den egna trädgården är stort!

Idag har jag tackat ja till en föreläsning i Boden i april. Eftersom det nu inte är så väldigt ofta jag har vägarna förbi orter norröver tänkte jag slänga ut en krok och höra om det är fler föreningar eller sällskap norrut som vill boka ett föredrag om mitt trädgårdsskafferi i mitten av april? Hade varit kul att besöka fler orter på en och samma gång då jag ändå reser upp. 

Hör av dig om du/ni är intresserade - mailadressen är sara@backmo.se.
/Sara Bäckmo

TIDIG OCH SEN SKÖRD AV RÄDISOR

Rädisor, skördade i varmbänken februari 2014.



I mångt och mycket är november och februari lite lika, även om höstmånaden ofta är betydligt mildare. Lika många veckor från årsskiftet, lika lite dagsljus. När jag tittar igenom årets bilder från köksträdgården ser jag sånt som kommer att ge, eller har gett mig, skörd i bägge månaderna. 

Det stora knippet rädisor skördade jag i varmbänken i februari. Riktigt lyxigt smörgåsgrönt. I kallbänkarna nu på senhösten blir rädisorna åter skördeklara och tunt skivade med grönsakssalt på är de ett lika utmärkt smörgåsgrönt som i våras. 

Rädisorna växer i en pallkrage som är lätt att täcka med ett enkelt lock av byggplast och reglar, eller fiberduk. Det gör att de kan stå längre på friland eftersom de skyddas från frosten. Men det är viktigt att komma ihåg att vattna under locket!

Att odla egna grönsaker under en lång säsong behöver inte betyda att vi äter samma grönsaker hela tiden och därmed tröttnar på saker och ting. Rädisor till exempel odlar jag inte under hela säsongen eftersom jag tycker de växer som bäst under vår och höst. Sommartid njuter vi av annat. 

Alla mina barn tycker om att knapra på grönsaker. På barnens begäran byter vi ibland ut de obligatoriska grönsakerna på frukostsmörgåsen mot ett litet grönsaksfat till morgonmaten. Då plockar barnen en liten hög med sånt de gillar, nyskördat förstås, och äter som tillbehör bredvid gröt och mackor. Nyzeeländsk spenat, dill, persilja, spenat, sallatsblad och rödbetsblad hör till sånt de gillar. Liksom rädisor. De doppar de färgglada rötterna i en liten hög med grönsakssalt med lågt saltinnehåll och smaskar. Fast minsta vill helst äta rädisbladen. 
/Sara Bäckmo

tisdag 28 oktober 2014

ODLINGSTUNNELN I OKTOBER

Rädisor som växer i pluggbrätten för att sedan planteras ut i odlingstunneln.

Tunnel, tunnel, tunnel. Jag som aldrig odlat i växthus förut är helt såld på möjligheterna till grönska i en odlingstunnel. Idag när det varit fint väder stiger temperaturen raskt i tunneln och växterna är underbart gröna. På bilden ett tråg med rädisor som ska planteras ut snart.

Jag skördar fortfarande inget i tunneln eftersom vi har så gott om mat kvar på friland. Kanske är det först när det närmar sig jul som de första majrovorna, rädisorna, salladskålen och lite annat åker i magarna. Purjolöken växer just nu så det knakar. Och jag smider planer inför nästa års tunnelodling. Med lite bättre planering kommer jag att kunna odla nästan hela vårt årsbehov av grönsaker, genom att ha tillgång till odlingstunnlar. Om de är förankrade tillräckligt och står kvar över vintern vill säga. 

Varje vecka kan du se ett nytt klipp från Skillnadens Trädgård i OdlingsTV. Den här veckan kan du se hur det såg ut i min odlingstunnel i mitten av oktober. Det är gratis att titta och du får gärna dela klippet om du vill. Nedan finns veckans klipp, om hur det sett ut i odlingstunneln i oktober. Dela gärna om du gillar. 

Vill du ha info om den tunnel jag använder ska du söka efter blogginlägget Inköpsfakta om tunneln, det gör du i sökrutan i högerspalten.
/Sara Bäckmo


måndag 27 oktober 2014

DE LÄCKRA PALSTERNACKORNA

Nyskördad palsternacka i oktober.

En hel del grönsaker är ganska lätta att odla nära en årsförbrukning av i den egna trädgården. Vitlök, persilja, dill, gräslök, svartkål, mangold är några. Och palsternacka. 

Årets fina slutskörd av palsternackor gav drygt trettio fina rötter i varierande storlekar. Om jag räknar med att vi äter en rot per vecka har vi egna palsternackor långt in i senvåren, under förutsättning att lagringen funkar som jag tänkt mig. 

I somras började jag skörda palsternackor redan tidigt under sommaren. Det var de små läckra höstsådda palsternackorna som hamnade i maten först. Dessa såddes i slutet av förra året innan vintern slog till på allvar, på så sätt gror fröna lite tidigare och ger också skörd tidigare än de som sås först under våren. 

De palsternackor som skördats idag har vuxit i den långa djupbädden samt i en upphöjd bädd.

I en intervju jag gjorde för Sveriges Radio sommaren 2013 fick jag tipset att inte gallra palsternackorna. Eftersom de gärna blir superstora om de har bra förutsättningar blir de helt enkelt lite spädare om de får trängas. Palsternacksfrön sår jag gärna i små grupper om tre-fyra stycken eftersom grobarheten kan vara sisådär och det är alltså det där lilla klustret av plantor jag provat att låta stå kvar. Resultatet blev jättefint!

Nu har jag alltså både superstora rötter och de lite mindre delikatessvarianterna. Bäggedera har vuxit superfint under sommaren och vi har njutit, och njuter fortfarande, av palsternackor i olika mos-kombinationer, pyttipannor, soppor, grönsakssalter och grytor. 

Nu kommer jag att lagra en laddning palsternackor i en tunna med torv inomhus i en kall hall. Den andra hälften ska få bo i den stuka (ett isolerat djupt hål i marken) jag börjar förbereda när temperaturen ute sjunkit ytterligare något.
/Sara Bäckmo

FANTASTISKA FÄRGER I HÖSTJORDEN

Rödbeta sådd i juli, skördeklar i oktober och framåt. Ser du den lilla masken?

Jag fortsätter på temat sena sådder - sena skördar. 

En grönsak som är fantastisk att så i små byttor eller pluggbrätten under sommaren är rödbeta. Jo, det är sant, de går jättebra att förså!

När rödbetsfröet gror bildas flera små plantor, efter som ett frö egentligen består av många ihopklumpade fröer. Ett frö kan ge uppåt fyra plantor. När jag sår i små krukor för att sedan sätta ut i landen kan jag ta tillvara på alla de små plantorna istället för att gallra bort.

Förresten är det onödigt att gallra tokmycket. Ibland låter jag rödbetorna stå kvar i de små kluster de grott i och skördar ett helt knippe små betor istället för en stor. 

Plantorna på bilden såddes i början av juli. Sedan sattes de ut i bönlandet i augusti efter en rad sockerärter. Rödbetor sätter jag lite där det finns plats och är inte alls så noga med växtföljden som med kål, potatis och morötter, som alla kan drabbas av olika sjukdomar och skadedjur.

Nu i slutet av oktober har rödbetorna vuxit sig stora nog att skördas. Just de här är av den avlånga sorten 'Forono' och är tänkta att bli en sen inläggning.

Jag vill gärna använda ytan i köksträdgården så effektivt som möjligt. Så långt det går låter jag skördarna avlösa varandra. Det är först fram på höstkanten som det syns bar jord där det inte längre är lönt att plantera eller så någonting. 

Förutom rödbetor är piplök, salladslök, sallat, sockerärter, spenat några av de grönsaker som är bra att ha ståendes i tråg eller krukor för att sätta ut när det finns yta ledig. Nästa säsong alltså.
/Sara Bäckmo

SOMMARMORÖTTER PÅ HÖSTEN

Sommarmorot sådd i juli, skördeklara i oktober. 

Nu är det inte helt fel att kunna dra upp de sensådda sommarmorötterna. Spröda och krispiga, lite med smak av försommar trots att det närmar sig slutet av oktober. 

En och annan har varit skeptisk under sommarens alla trädgårdsvisningar. "De där kommer väl aldrig att bli färdiga." Hade jag själv sett den späda blasten i en annan trädgård hade kanske jag tvivlat med. Men här hemma känner jag mig säkrare.

I mitten av juli sår jag sommarmorötter på en lagom yta, gärna så stor som möjligt. Jag är noga med att hålla ordning på var ytan hamnar eftersom jag absolut vill hålla morötterna inom rätt område i förhållande till växtföljden. 

Växtföljd betyder att jag byter plats på de olika grönsakerna varje år så att risken för angrepp och sjukdomar minskas så långt det går. Just morötter, kål och potatis är jag extra noga med. 

Morötterna på bild såddes under den supervarma sommaren, på en plats där det tidigare stått jordgubbar. Sådden krävde lite extra vattenpassning för att komma igång i värmen. Under hösten har de vuxit jättefint och nu börjar rötterna bli ätstora.

Fördelen med att så sommarmorötter i mitten av sommaren, för skörd under hösten, är att jag kan vänta ytterligare med att börjar knapra på höst- och vintermorötterna. De går att lagra bättre än sommarmorötterna. 

Så nu äter vi sommarmorötter i en månad till. Sen är det höst på riktigt och då ska jag imponera på dig genom att visa de största morötterna jag någonsin odlat!
/Sara Bäckmo

tisdag 21 oktober 2014

FÖRBEREDER FIFFIGA KALLBÄNKAR

Mina nya kallbänkar står nu i min andra odlingstunnel. 


Nu är de nygjorda kallbänkarna inkapslade i min nya odlingstunnel. Mer bilder kommer inom kort.

I veckans klipp från Skillnadens Trädgård visar jag hur jag använder trädgårdsskräp för att göra kanonfin odlingsyta inför nästa år. Det går fint att göra på det här sättet under hela året, så länge det inte ligger metervis med snö.

Dela gärna klippet om du gillar det!
/Sara Bäckmo


ODLA ROTSELLERI

Rotselleri 'Prinz' i en Instagram-bild. Följ gärna Skillnadens på Instagram också!



Vilket gensvar på Instagram-bilden med de ståtliga rotselleri-klumparna! Jag hoppas verkligen att fler hittar just den rotsaker och vågar sig på att odla. Rotselleri är en av de fem viktigaste grönsakerna i min köksträdgård!

I matlagningen är rotsellerin otroligt användbar. Smaken är perfekt till både kött-, fisk- och fågelmat. Och vegetariskt förstås. 

Jag använder nästan hela plantan, både rotklumpen och stjälkarna. Bladen tycker jag mest smakar gräs, så de åker tillbaka till jorden i form av täckmaterial. 

Rotsellerin sår jag tidigt på säsongen i plastbyttor inomhus. Jag strör ut fröna lagom glest på jorden och trycker till, sedan vattnar jag genom att ställa byttan på en bricka med vatten så att jorden liksom vattnar sig själv underifrån. Eftersom fröna är så små vill jag inte att de ska åka omkring där på toppen av jorden om jag vattnar ovanifrån, därför underbevattning. 

Selleri är späda och ömtåliga som små plantor. Varje år tror jag att det är något fel eftersom det går så väldigt sakta och ser så tanigt ut där i burken. Men efter ett tag är det grönt och frodigt och jag skolar om plantorna en och en i små krukor. 

Fram till nu har jag haft tillgång till en kall veranda där jag kunnat hålla en temperatur på ca 15 grader, där har alla mina försådder i krukor fått bo. Nu har vi flyttat in på verandan och då har jag behövt tänka nytt. Alltså kommer nästa års rotselleri att skolas om direkt i de kallbänkar jag anlägger nu. Se gärna senaste klippet från Skillnadens Trädgård på Youtube. Dessa bänkar står numera i den nya odlingstunneln och förhoppningsvis kommer de att kunna härbärgera det jag inte längre får plats med inomhus. 

Sellerin får stå i sina krukor till april-maj, beroende på hur våren är, och då sätter jag ut dem på friland. De har hunnit få kraftigare stjälkar och det doftar redan selleri om plantan när jag hanterar dem. 

Min jord är ordentligt gödslad redan från start genom täckodlingen. Och under säsongen tillförs ännu mer runt plantorna i form av gräsklipp och annat. Särskilt under hösten behöver sellerin en extra dos näring eftersom de biffar till sig då. 

Jag har odlat selleri både genom att låta plantan stå alldeles orörd och genom att undan för undan frisera rotklumpen genom att ta bort ett gäng stjälkar då och då. Utan tvekan skulle jag säga att jag får bäst resultat genom att minska mängden stjälkar på rötterna!

Egenodlad selleri är vansinnigt mycket godare än köpt! En riktig supergrönsak. Under fliken Skillnadens mat finns flera goda recept med selleri, bland annat sellerisalt, vita krämiga rotsaker och gratinerad rotselleri. 

Hoppas du satsar på ett gäng rotselleri nästa säsong!
/Sara Bäckmo

söndag 19 oktober 2014

HÖSTFIN SPARRIS

Bär på sparrisplanta. Innehåller frön som går fint att så. 



Sparrisplantor är så vackra! Från den första lilla knoppen som tittar upp ur marken på vårkanten, till de illröda bären och det gulnande bladverket på hösten. Jag älskar dem!

De här bären sitter på plantor av en sort som heter 'Rambo'. De står i en lång rad tillsammans med fjorton andra sparrisplantor och ramar in en del av en plätt i köksträdgården.

Så småningom ska tre av just den här plättens fyra kanter ramas in med sparris. Jag har ett tjugotal frösådda plantor av en lila sparris som står i kruka för att planteras ut nästa vår. Det kommer att bli ursnyggt!

Sparris är jättetjusigt att kombinera med andra grönsaker, sommarblommor och perenner. I år har sparrisplanteringen bestått av sparris, jätteverbena, luktärt, persilja, blomstersalvia, lejongap och atlasblomma. Jag har njutit varenda gång jag gått förbi planteringen!

Nu har jag ett femtiotal frösådda lökar av kungsilja som ska få bo i den nya sparrisplanteringen nästa år. Tänk dig den tjusiga, doftande kungsliljan mot sparrisen dill-liknande bladverk. Och så ett gäng låga sommarblommor längs fötterna. Ah.

Se gärna mitt klipp om de frösådda kungsliljorna i min spellista på Youtube: http://bit.ly/1t0DsPt
/Sara Bäckmo

FOTOALBUM MED JUNI-BILDER

Skillnadens Trädgård i juni 2014. 



På Skillnadens Facebook-sida (med nästan 5000 följare) finns ett fotoalbum med bilder från juni. Titta gärna! Länk till albumet hittar du här.
/Sara Bäckmo