onsdag 20 augusti 2014

OTTOS HALLONTÅRTA

Enkel och god tårta att svänga ihop till finare mellanmål. 

Otto skrev tårta på sin önskelista över maträtter han vill äta i veckan. Och det skulle vara en med blåbärssylt i grädden. Det blev en sån här variant. 

Bra att ha enkla sockerkaksbottnar i frysen förresten. Jag gör dem enklast möjliga i brödformar och passar gärna på att göra två stycken när jag ändå är igång.

Sockerkaksrecept (från Annas mat av Anna Bergenström):

2 ägg
2 dl socker
50 g smör eller margarin
1 dl mjölk eller vatten
3 dl vetemjöl
1 1/1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker

Vispa ägg och socker pösigt. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölk/vatten, låt koka upp. Häll i smörmjölken i äggsmeten. Häll i mjöl, bakpulver, vaniljsocker. Vispa till slät smet.
Smöra och bröa en form till formbröd och häll i smeten. Grädda i 175 grader i 35-40 minuter.

Vira in i handduk och låt ligga till morgonen efter, då är den lättare att skära i skivor. Skär kakan horisontellt i tre skivor. 

Vispa 3 dl grädde och blanda med några matskedar blåbärssylt.
Mosa några deciliter mogna hallon. 
Bred hallonsmeten på en sockerkaksskiva, lägg en skiva på, bred smet på den också och gör samma med den sista skivan.
Klicka sedan ut blåbärsgrädden och bred den över kakan och på sidorna. 
Garnera med färska hallon.
Låt gärna tårtan stå några timmar innan den äts upp, då blir den extra saftig!

Tack fina Otto för inspirationen!
/Sara Bäckmo

tisdag 19 augusti 2014

ODLINGSLÅDORNA FÅR HÖSTGÖDNING

Odlingslåda som fått ny energi i form av gräsklipp - underifrån.










Odlingslådorna tappar stinget under hösten. Under 
säsongen har här vuxit läckra grönsaker från tidig vår och framåt. För att ge jorden en kick som varar under senhösten och kommande vår fjäskar jag lite extra.

I så stor utsträckning jag kan täckodlar jag min köksträdgård. Men i lådorna vill jag inte ha täckmaterial då jag sår, det blir plåttrigt att pyssla det fram och tillbaka under kommande veckor. Därför krattar jag undan det och flyttar till andra platser då jag behöver jordförbättra i just lådorna.

Min quickfix för lådorna går till så här:



- Jag börjar med att ta bort täckmaterialet och de växtrester som står kvar.
- Sedan gräver jag bort översta lagret, ca 15 cm, jord och lägger i hinkar och baljor bredvid. 


- Gräsklipp eller brunnen kompost/gödsel puttas ner i lådan och jämnas till.
- Sist lägger jag tillbaka den bortlyfta jorden.

Vips har jordytan höjts avsevärt, gamla rötter är avlägsnade och myllan är fin och lucker. Nu sår jag!

Under hösten kommer högen sjunka ihop något och lämna plats för grönsakerna att sträcka lite på sig innan jag täcker med fiber eller lock.

I kragarna på bild har jag sått salladslök och rädisor.
/Sara Bäckmo

måndag 18 augusti 2014

HÖSTSOPPA MED ROTSAKER OCH SVAMP

Nyskördade rotsaker: rotselleri, palsternacka, morot, potatis 'Amandine'.

Vi äter soppa en gång i veckan tillsammans med nybakat bröd. Gott och enkelt. Här är receptet till dagens fantastiskt goda kvällsmatssoppa på rotsaker och svamp.


  • Skär selleri, palsternacka, morot och någon potatis i små kuber.
  • Hacka några vitlöksklyftor fint.
  • Fräs grönsakerna några minuter i margarin med olivolja i.
  • Tillsätt vatten så det täcker botten med några centimeter. 
  • Pudra över lite torkad libbsticka (eller använd grönsaksbuljong om du vill).
  • Koka grönsakerna mjuka.
  • Mixa grönsakerna något, det ska fortfarande vara grova bitar i.
  • Späd med någon deciliter grädde och sedan vatten tills konsistensen är tjock och krämig.
  • Smaka av med lite örtsalt
  • Låt småputtra medan du förbereder svampen.
  • Skär till exempel Karl-Johan-svamp eller annan svamp i små bitar.
  • Hacka en lök fint.
  • Hacka också på gränsen till för många vitlöksklyftor.
  • Stek svamp och lök i smör tills allt fått färg och är knaprigt. 
  • Hacka persilja och strö över soppan.
  • Servera med stekt svamp som topping.


Jättegott att äta tillsammans med färska grönsaker och mitt squashbröd i långpanna!
/Sara Bäckmo

söndag 17 augusti 2014

BESKÄR BJÖRNBÄR




Fyra bilder om björnbär. Här beskriver jag hur jag beskär de här taggiga rackarna för att få hanterliga plantor och fantastisk skörd.

Jag har tre björnbärsplantor, en taggfri från butik och två supertaggiga från mitt barndomshem. Gissa vi...
lka som ger godast bär? Visst är det så, därför anammar jag min mammas sätt att ta hand om björnbärsplantorna, med viss modifikation.

Mina föräldrar grävde under hela säsongen ner både fiskrens och barnens blöjor (på 70-80-talen var de inte av plast...) mellan björnbärsplantorna och huset. Antagligen därför de var i storleksordningen jordgubbar. Just den här sorten är väldigt olika alla andra björnbär jag smakat. Väldigt saftiga, söta och inte alls någon smak av vildhet som både hallon och björnbär kan ha som växer för sig själv nånstans.

Mitt barnrum vätte mot den spaljé där björnbären huserade. Varje sommar fick min pappa avlägsna både en och flera björnbärsrankor som klämde sig in i rummet via vädringslucka och fönster!

Alla i vår familj som skulle hantera björnbären, eller plocka dem, fick ha på sig galonjackor som kasserats på grund av läckage. De hängde och väntade i tvättrumet och lades fram då det var dags att plocka björnbär. Materialet i regnjackorna var nämligen en bra barriär mot taggarna.



Under sommaren växer ett otal skott ut från björnbären - växtkraften är enorm. Varje skott får grenar i varje bladveck som i sin tur växer ut i lika rasande fart. Plantan blir lätt ohanterlig om den inte beskärs. 




För att göra det drägligt att plocka bären beskär jag plantan nu. Jag väljer att behålla två av de kraftiga skott som skjuter ut från plantans bas. Alla andra klipper jag bort. Sedan kapar jag de kraftiga skotten i höjd med spaljéns övre del. ALLA sidoskott från huvudskotten klipper jag bort.




Efter årets skörd klipper jag ner den huvudstam som grenat sig och gett alla de skott som burit bär. Kvar finns då de två huvudskotten. Ett av dessa binder jag upp längs spaljén och låter sidoskotten växa ut horisontellt. Det andra huvudskottet har jag i reserv och det får ligga längs marken. Om det uppbundna huvudskottet skulle stryka med under vintern har jag ett i reserv. Kommande vår och försommar klipper jag bort reservskottet, samt alla nya skott som skjuter upp från basen, binder upp alla sidoskott från huvudstammen och hoppas på god skörd. Så här ser plantorna ut då jag klippt dem för att komma åt skörden. 
/Sara Bäckmo

lördag 16 augusti 2014

HÖSTSÅDD AV MOROT

Sommarmorot 'Harlequin Mix F1' skördade augusti 2014. 


Jag har just grävt fram en bortglömd skatt. Glad. 

Eftersom jag har gott om yta upplåter jag gärna lite plats och tid till experiment i min iver att hitta sätt att producera mat till min familj. Höstsådd har verkat vara ett bra sätt att få tidig skörd och förra hösten gav jag mig på försöket för tredje gången. 

Första försöket genomfördes hösten 2011. Då sprätte fåglar och katter iväg fröna på friland. Blev ingen skörd.

Andra försöket genomfördes hösten 2012 i täckta odlingslådor. Då kraschade mullvadarna sådden. Blev ingen skörd.

Tredje försöket genomfördes hösten 2013 i odlingslådor täckta med kompostgaller och diverse annat för att skydda från katter. Den vintern var vår trädgård vansinnigt populär bland älgarna och en del lådor blev av den anledningen kvaddade. Men det blev skörd. 

Sedan början av juli har jag skördat fina palsternackor som såddes november förra året. De grodde säkert en månad tidigare än de som såddes i våras. Jag fick också bra skörd av morötter, även om vissa sorter inte ville sig alls eller växte knasigt. Men i min trädgård ger vårsådd i både varmbänk och djupbädd tidigare skörd än höstsådda morötter, dock finns andra fördelar med höstsådd. 

Många grönsaker kan sås sen höst för att få tidigare skörd året därpå. Bland annat morot, palsternacka, svartrot, haverrot, persilja och en hel del annat. Tricket är att så tillräckligt sent på året så att inte fröna hinner gro. De ska ligga i jorden och suga åt sig fukt, vila, för att sedan sätta fart då rätt förutsättningar finns under nästkommande vår. Fröna behöver då i princip inget vatten alls för att gro eftersom vinter och vår ofta innebär snösmältning och en del regn. 

Att ha ett helt gäng odlingslådor som en efter en blir skördeklara med underbart goda sommarmorötter har varit en stor tillgång i år. Eftersom sådden gjordes redan förra hösten och jag efter grodd har täckt jorden ordentligt med gräsklipp eller annat så har dessa sådder kunnat sköta sig i stort sett helt själv. Ingen vattning, ingen rensning, ingen gödning. Bara skörda! Så nära en underhållsfri odling det går. Mycket uppskattat då annat i köksträdgården tar tid att fixa med. 

Ikväll har jag förberett odlingslådorna för höstsådd och -plantering. I en låda har jag lyft bort gammal dill och där... gömde sig ett helt knippe morötter som såddes förra hösten. De ser ut att ha vuxit i ganska maklig takt. Men smakar fantastiskt!

Om några månader sår jag en ny omgång sommarmorötter för skörd under försommaren 2015. Jag låter dig veta när så du kan göra likadant!
/Sara Bäckmo

fredag 15 augusti 2014

ODLA JORDÄRTSKOCKA

Jordärtskocka 'Bianca'. 

Efter morgonens Instagram-bild på den blommande jordärtskockan 'Bianca' kom en del frågor om den härliga skockan. 

Jag odlar jordärtskocka på ny plats varje år. Det tycker en del är vansinne och hänvisar till att de sprider sig så väldigt. De gör de inte. När jag byter plats varje år är jag givetvis noga med att gräva ur den gamla platsen ordentligt och ta bort alla knölar. De små som mot förmodan blir kvar är mycket lätta att försiktigt dra upp ur marken. Jag har aldrig drabbats av jordärtskocksinvasion. 

Viktigt för mig är att sätta ett begränsat antal skockor för att ha kontroll över växtligheten. Dessutom blir skörden mycket god på ganska få knölar. Så här ser säsongen ut:

Tidig vår: Slutskördar förra årets skockor. Väljer av dessa ut 10-20 stora, fina och släta skockor som jag sätter på vald plats. Den som inte täckodlat behöver gödsla jorden något innan. Sätt skockorna med ca 25 cm mellanrum. 

Sen höst: Kapa stjälkarna till ca 25 cm ovan jord och täck med ett ordentligt lager halm. Det gör i bästa fall att tjälen håller sig på avstånd ett tag in på vintern. 

Från sen höst och till våren kan jag skörda jordärtskockorna. De växer sig kraftiga och fina på sena hösten och därför skördar jag inte tidigare. Skockorna är mariga att lagra så jag låter dem stå kvar i landet och skördar då jag kan och behöver dem. 

Jordärtskockor har en sällsynt god smak. Jag använder dem gärna i mos, gör puré, gratäng eller ugnsbakade. Som pommes är de suveräna! Under Skillnadens mat ovan finns recept på ugnsbakade jordärtskockor. 

I köksträdgården är jordärtskockorna riktiga utropstecken som ger höjd, vindskydd, insynsskydd och spänning. Jag tycker mycket om dem, både till utseende och smak!
/Sara Bäckmo

BLOMMOR I MENY I P1

Sara Bäckmo i Skillnadens Trädgård.
Igår sändes säsongens sista inslag från Skillnadens Trädgård i Meny i P1, Sveriges Radio. Det har varit suveränt roligt att göra inslagen under sommaren, hoppas det har varit kul att lyssna på också.

Här kan du höra det sista inslaget, som handlar om den vackra köksträdgården. 
/Sara Bäckmo



torsdag 14 augusti 2014

VACKER OCH GOD SELLERI

Selleri med röd stjälk som kantväxt i en kålplantering. 

All min selleri ser så himla fin ut! Plantorna är friska och starka, gröna med väldoftande bladverk. Och de rotklumpar jag plockat upp har smakat ljuvligt.

Jag odlar fyra sorter selleri i år: Rotselleri 'Prinz' och 'Monarch' och en grön och en röd stjälkselleri som jag glömt namnet på. Stjälksellerin står som kantväxt i en välgödslad kålplantering. Rotsellerin i en högbädd tillsammans med rödbeta, piplök och rotpersilja (som för övrig ser ut att vara den finaste rotpersilja jag någonsin lyckats få fram, frösådd i bytta i november och sedan förvarad frostfritt inomhus). 

I början av säsongen hade jag tänkt att också rotsellerin skulle få agera kantväxt, då mellan sparris och krusbladig persilja. Av någon anledning blev det inte så då jag började utplanteringen. Nästa år bara måste jag göra på det sättet. Det kommer att se kungligt ut!

Idag sändes sista avsnittet från Skillnadens Trädgård i Meny i P1, Sveriges Radio. Direkt efter programmet fick jag en fråga från en lyssnare som undrade vad hon skulle använda all sin selleri till. Hon var trött på att äta den i sallad. Själv använder jag gärna tunt skivad selleri i tomatsås. Det är också ljuvligt gott att ha i fisksoppa. Och i sellerisalt förstås. Se recept under Skillnadens Mat. 

Nu är det dags att göda sellerin lite extra eftersom den biffar till sig under hösten. Jag håller tummarna för att det ska bli gräsklippningsväder kommande dagar så jag kan få den gödning jag behöver till ett täcke. Blir det regnväder får vi plocka fram potthinken och kissa ihop lite gödning. 

Använder du kissvatten är det bra att komma ihåg att inte skörda närmre än fyra veckor inpå gödsling med kiss. Och vattna aldrig på grönsaken utan i en liten sträng mellan raderna!
/Sara Bäckmo

GRÖNA FISKBULLAR MED FÄRSK LÖK


Gul lök tidigt på säsongen då jag använder både lök och blast.

Hemlagade fiskbullar är utmärkt god och enkel vardagsmat. Uppvuxen på skärgårdsö med pappa-båtbyggare och mamma-fiskhandlarinna var det ibland lätt att tycka det blev mycket fisk emellanåt, nu tycker jag alltid att vi äter för lite. 

Fiskbullar är lätt och snabb mat att göra hemma. Med det här receptet får du en bra grund som kan varieras i all oändlighet. Nu i sköretid går det att använda många kryddor och lökväxter i smeten. Den gröna färgen kommer av att också lökblasten används. Med egen lök i landen behöver jag inte vänta på storlöken innan jag börjar nalla. Färsk liten lök är magiskt god!

Gröna fiskbullar, 16 st:

1 block halvtinad torsk (blir gott med annan fisk också) med så lite vätska som möjligt
1 färsk lök med blast
1 ägg
1,5 dl vetemjöl
salt
peppar

Skär fisken i mindre bitar, vilket går lättare om fisken är halvtinad. Skär också lök i bitar. Mixa lök och fisk till en inte allt för slät smet. Blanda i ägget och 1,5 dl vetemjöl. Krydda. Låt gärna smeten svälla en stund medan du skalar potatis eller gör sallad.

Värm ett plättjärn och lägg i smör. Pytsa ut en ordentlig sked fisksmet i varje "plätt", platta till lite med en gaffel. Stek en liten stund på varje sida och lägg på fat i ugn ca 50 grader varm tills det är dags att äta. Stek inte för länge för då blir bullarna torra. Provstek gärna en bulle och avgör sedan om du behöver lite mer mjöl i smeten. Men provsmaka inte för många för då blir det lätt för få kvar till maten.

Fiskbullarna blir också jättegoda med till exempel lax, eller blandad fisk om det finns kvar i olika paket i frysen. Det är gott att vända ner kryddor som dill, persilja, gräslök i smeten. Bullarna är nästan lika goda kalla och är suveräna som pålägg på en kvällsmacka med lite extra örtsalt på. 
/Sara Bäckmo

onsdag 13 augusti 2014

HÖST I VÄXTFÖLJDEN

Höstplantering efter bönor.

I min köksträdgård har jag en fyraårig växtföljd. Växtföljden betyder att jag har grönsaker i olika kvarter i köksträdgården, som roterar plats varje säsong. På det sättet blir det lättare för mig att ge plantorna den mängd näring de behöver. Dessutom minimerar jag risken för en del sjukdomar och angrepp som kan komma då växter odlas på en och samma plats under lång tid. 

Min växtföljd ser ut så här just nu:

År 1. Baljväxter 
År 2. Kål
År 3. Rotsaker och lök
År 4. Potatis

Nästa år odlar jag inte potatis i något av kvarteren, den ska stå på annan nybruten mark en säsong. Efter det funderar jag på att låta potatis och baljväxter byta plats i växtföljden. Det skulle underlätta för mig både när det gäller arbete och gödning. Det är nämligen lättare för mig att lassa på täckmaterial i potatislandet under sommar och höst, då potatisen fortfarande ligger i backen, än det är att lägga materialet mellan rader av baljväxter. På det sättet kan jag ge marken mer täckmaterial/gödning och det borde gå på ett ut med den gödning baljväxterna kan erbjuda. Vad tror du?

Min köksträdgård är stor, cirka 400 kvadratmeter odlingsbar yta just nu. Det gör det lätt för mig att undvika att odla samma gröda på samma plats år efter år. En del grönsaker får flytta utanför sina respektive kvarter av en mängd olika anledningar, men jag är noga med hur det görs för att inte odla likadant nästkommande säsong. Betor, bönor, bladgrönsaker (ej av kålfamiljen), sockerärter och lök är sånt jag är mindre noga med var de står, medan kål, morötter och potatis har bestämda platser för säsongen.

Då jag samplanterar grönsaker är jag också noga med att välja kombinationer och platser utifrån vad som växte där förra året, vad jag kan komma att vilja ha som andragröda senare under säsongen samt vad jag har för planering inför kommande säsong. Många steg att hålla ordning på. 

Nu när jag påbörjar höstplanteringar och -sådder är jag lika noga med att låta kål, potatis och morötter stå på angivna platser. Lök, sallat, betor och spenat för höstskörd och höstplantering sätter jag där det finns plats. 

Eftersom ytan ändå är begränsad ställer det lite krav på plantering under sommaren för att se till att det finns plats då det är dags att plantera ut under juli-augusti. Jag har förberett yta efter borttagna jordgubbar till exempel och den plats där vitlöken står. Nu växer där morötter, spenat och diverse kål. På annan yta kommer jag snart att rensa bort en del kål som angripits av mal och fjäril och istället plantera ut annan.

Ibland jobbar jag dock snabbare med händerna än i tanken. Tröstar mig då med att jag genom täckodlingen rustat jorden bra. Vad jag hört är att välmatad jord på nåt sätt inte är lika mottaglig för diverse obehagliga överraskningar. 

Bilden föreställer nån slags cikoria tillsammans med rödbetor på en plats där det tidigare stod bondbönor och rudbeckior. 
/Sara Bäckmo